Hem / Artiklar / Farligt att odla ätligt i stan?

 

Rapport av sallatsförsök: Odling av sallat vid starkt trafikerade vägar/gator i Stockholm

Bakgrund

1979 kom livsmedelsverkets råd till fritidsodlare om odling av grönsaker vid hårt trafikerade vägar. Här slår man fast att växter kan ta upp föroreningar – främst bly – i mark och luft. Graden av förorening påverkas av avstånd till trafik, trafiktäthet, bensin, väderlek, om det finns nivåskillnad mellan väg och odlingsplats, om det finns buskar eller häckar mellan odlingsplats och väg. 1979 års rekommendationer:

  • Undvik storbladiga grönsaker, som sallad, spenat och kål, om odlingen ligger närmare än 25 meter från väg med tät trafik (mer än 3 000 bilar per dygn).
  • Är trafiken tätare bör man öka avståndet ytterligare. Ett alternativ är att i stället odla rotfrukter, fruktträd eller prydnadsväxter.
  • Grönsaker odlade nära tät trafik ska alltid sköljas. Man kan också ta bort yttersta bladen. Frukt ska skalas.
  • Inga nya koloniområden närmare än 25 m från hårt trafikerad väg (3 000 bilar/dygn).

Problemet är dessa rekommendationer inte längre är användbara. Det beror på att vi sedan 80-talet övergått till blyfri bensin, och det var blyrisken man tog fasta på när man skrev råden. Det betyder att situationen för cityodling borde vara ljusare i dag. Enligt flera experter, bl a Olle Pettersson, SLU, är det i dag riskfritt att äta grönsaker odlade mitt i stan under förutsättning att man sköljer bort de partiklar som hamnat på bladen. Men något belägg för detta har ingen kunnat presentera. Några närmare undersökningar har inte gjorts sedan 1979. Ingen myndighet har heller för avsikt att göra det.

I samband med att journalisten Lena Israelsson började skriva på sin bok om ciytodling tog hon kontakt med Fritidsodlingens Riksorganisation för att undersöka möjligheterna att genomföra en enklare undersökning med sallatsodling i utsatta lägen i Stockholm Stad. FOR beviljade medel för analyskostnaderna. FOR:s trädgårdskonsulent utsågs till projektledare i samarbete med Lena Israelsson.

Metod

Förutsättningen var en modell som var billig, enkel att genomföra men som ändå gav möjlighet att dra vissa slutsatser.

  • Odlingsperiod juni-augusti 2003
  • Plocksallat ’Salat Bowl’ användes som indikatorsväxt. Den är lättodlad och används ofta av livsmedelsverket i liknande undersökningar.
  • 8 platser nära starkt trafikerade vägar/gator valdes ut: 4 koloniområden (Gubbängens och Skarpnäcks Fritidsträdgårdar, Årstafltet och Lilla Frescati),       odlingslåda på Hornsgatan, odlingslåda på miljöförvaltningens tak, hörnet Ringvägen/Rosenlundsgatanodlingslåda på miljöförvaltningens mätstation intill Hornsgatan samt en balkong på Birger Jarlsgatan.
  • Sådd under vecka 25: 16- 23 juni
  • Yta: minst 50 x 50 cm
  • Odlingarna på kolonilotterna skedde i befintlig jord, övriga i kruka/container med planteringsjord.
  • Täckning med fiberduk 1 vecka.
  • Gödselvattning med Bycobact efter 3 och 6 veckor
  • Bladen skördades i vecka 33.
  • Bladen sköljdes och skickades till laboratorium för analys.
  • Analycen i Lidköping utförde analyserna. Anders Kjellner, toxikolog, på vägverket i Borlänge, föreslog analys av PAH-kolväten och tungmetallerna koppar, bly och kadmium, som alla finns både i asfalt och bildäck.
  • PAH är polyaromatiska kolväten som bl a härrör från bilavgaser vid ofullständig förbränning. Vissa ämnen i denna ämnesgrupp har i djurstudier och vid hög exponering visat sig vara cancerframkallande.

Sammanställning av resultat

koppar

mg/kg

bly

mg/kg

kadmium

mg/kg

Fluoranten

µg/kg

benzo(b)

fluoranten

µg/kg

benzo(k)

pyren

µg/kg

benzo(a) pyren

µg/kg

benzo(ghi)

perylen

µg/kg

Odlingslåda Hornsgatan 0,56 0,024 0,070
Miljökontorets

Tak

0,35 <0,02 0,027
Mätstation

Hornsgatan

0,39 <0,02 0,014 4,7 2,8 <1,0 1,4 2,6
Balkong

Birger Jarlsg

0,38 0,027 0,019 1,7 <1,0 <1,0 1,2 2,5
Gubbängen 0,69 0,037 0,066
Lilla Frescati 0,41 0,021 0,028 6,1 2,0 <1,0 1,4 3,0
Skarpnäck 0,65 <0,02 <0,01

 

Gränsvärden för tungmetaller i bladgrönsaker:

bly                      0,3 mg/kg

kadmium           0,2 mg/kg

för koppar finns inga gränsvärden

Utvärdering av resultat

Avseende tungmetaller ligger alla proven klart under gränsvärdena. Det är heller inga entydiga skillnader mellan sallat som odlat nära och längre ifrån vägen 0-50m. T ex finns de högsta värdena av koppar och bly i det prov som odlats längst ifrån vägen.

När det gäller PAH är innehållet betydligt mer svårbedömt. PAH mättes bara på tre av mätplatserna, Honsgatans mätstation, kolonilott på Lilla Frescati och balkong på Birger Jarlsgatan.

Här finns inga gränsvärden för grönsaker att gå efter. Idag finns endast gränsvärden för olivolja och rökta produkter. Man vet att PAH bl a bildas vid ofullständig förbränning av petroleumprodukter.

Vi har fått hjälp i bedömningen av toxikolog Ulf Hammerling vid Livsmedelsverket. Han menar att PAH-substansen benso(a)pyren, BaP intar en särställning när det gäller riskbedömning och har därför jämfört BaP från vår undersökning med tidigare gjorda undersökningar. Han anser att det är jämförelsevis höga halter av BaP. Omräknat till en normalkonsumtion av sallat kan man dra slutsatsen att de halter av BaP som hittats i sallaten ger ett tillskott av BaP på ca 10 % jämfört med vad vi annars får i oss genom luft och föda i stadsmilö. Här ligger också värdena något högre i de trafiknära mätpunkterna, Hornsgatan och Lilla Frescati. Ser man till även de övriga PAH som mättes låg Hornsgatan och Lilla Frescati betydligt högre än Birger Jarlsgatan.

Slutsats

Risken för höga halter av tungmetaller som bly och kadmium har minskat väsentligt idag.

Däremot har nya riskfaktorer tillstött. Där är polyaromatiska kolväten, PAH, något att se upp med. Detta gör att de gamla råden trots allt står sig:

  • Odla inte grönsaker närmare än 25 –30 m intill starkt trafikerad väg.
  • Skyddande plantering och täckning med fiberduk kan minska avståndet
  • Skölj alltid grönsakerna

 

FritidsOdlingens Riksorganisation

Stockholm 2004-06-20

Solveig Sidblad

Trädgårdskonsulent

 
 
 
%d bloggare gillar detta: