Misslyckad plantering!

FRÅGA: Vi har ett lantställe i Sörmland. På platsen har det växt granar i 60–70 år, men nu är de borta, delvis nedhuggna, men också fällda av storm. Vi lade på massor av jord och gödsel, planterade små rosenbuskar, silverarv och rosenspirea. Visserligen var det en väldigt torr sommar, men vi kunde vattna hyfsat. I augusti var allt dött. Troligen är jorden sur. Har ni några tips på hur vi ska behandla jorden, samt lämpliga växter? Ytan är vänd mot öst.

SVAR: Ja, förmodligen är jorden sur (har lågt pH-värde) och näringsfattig. Jordprov ger svar. Ni har jordförbättrat men tydligen räcker detta inte till. Det skulle krävas både tid, kalkning, gödsling och mera jord innan mer krävande trädgårdsväxter skulle etablera sig här på bästa sätt. Och frågan är om de egentligen passar in i miljön? Mitt förslag är att ni i stället satsar på växter som direkt kan klara att växa på denna skogsmark. Kanske kan fågelbogran, Picea abies ’Nidiformis’ passa som oregelbunden, låg, vintergrön barrväxtformation i ytan. Det är en sort av vanlig gran, som har ett lågt, något oregelbundet, utbrett växtsätt och blir ca 1 m hög och 1,5 m bred med tiden, och skulle ge en enhetlig, men intressant vegetationsyta, om den planteras lite oregelbundet. Den kan kombineras med andra barrväxtformer, som uppstickande sockertoppsgran, Picea glauca ’Conica’, som då bryter av i form och blir ca tre meter hög. Som marktäckare, innan granarna vuxit sig stora, kan myskmadra, Galium odoratum, passa. Etableringsbevattning behövs även för dessa växter och som ytterligare jordförbättring och jordtäckning använder ni gödslad barkmull.

Lise-Lotte Björkman Hemträdgården nr5 2018