Fråga: När jag började odla potatis för nio år sedan hade jag aldrig några problem med potatisbladmögel, men nu är det här och problemet blir värre och kommer tidigare för varje år. Jag försöker att ha potatis endast vart tredje eller fjärde år på samma plats men det verkar inte betyda något för möglet. Har hört att smittan kommer med vinden och alltså inte finns i jorden. Brukar ta bort blasten så fort jag kan när jag ser att den blivit angripen, oftast så tidigt på säsongen att potatisen inte är fullvuxen. Kan inte sätta tidigt, trots att jag bor i Skåne, eftersom jorden, före detta åkermark, är ganska tung och sent blir varm. Undrar också om det har någon betydelse om man använder sättpotatis från plantor som haft mögel eller röta på knölarna. Finns det något man kan göra?

Svar: Problem med potatisbladmögel har ökat. På 1980-talet kom det in en ny ras eller parningstyp av denna algsvamp, Phytophthora infestans, som orsakar bladmöglet. Algsvampen har då kunnat föröka sig sexuellt och fått större genetisk variation som gjort att den snabbare kunnat anpassa sig till nya miljöer. (SLU, Växtskyddsnotiser 66:15–18). Den sexuella förökningen resulterar i härdiga oosporer, så kallade vilsporer, som kan övervintra i jorden. Potatisbladmögel sprids under odlingssäsongen med vegetativt utvecklade sporer från infekterade plantor, dels via sporangier som kan spridas med hjälp av vinden långa sträckor och dels med så kallade zoosporer som kan simma i vatten och förflytta sig via regnstänk. Får infekterad blast stå kvar i odlingen sprids smittan. Dessutom är risken stor att algsvampen infekterar knölen och brunröta utvecklas i potatisen och gör den mjuk, brunfärgad och oätlig. Vanligen övervintrar algsvampen som mycel i knölarna och kan finnas med sättpotatisen eller i knölar som är kvar i jorden sedan förra året. Det är därför viktigt att noggrant ta upp alla knölar vid skörd och endast använda helt friskt utsäde på våren! Eget, eller för den delen köpt utsäde, som ser sjukt ut ska absolut inte användas. Undvik även utsäde från plantor du vet har varit infekterade. Det bästa är att köpa kontrollerat utsäde. Algsvampen har med andra ord många olika spridningsstrategier. Kommer smittan med vinden sker utbrottet senare, medan tidig infektion tyder på jordsmitta. Du gör helt rätt som tar bort angripen blast direkt men naturligtvis blir det fatalt för skördeutfallet om potatisen inte hunnit växa färdigt. Det gäller därför, som du redan är medveten om, att komma igång med odlingen så tidigt som möjligt, samt odla tidig potatis med kort utvecklingstid. Genom att förodla potatisen i jord ljust inomhus i ca tre veckor före utsättning, kan utvecklingstiden ytterligare förkortas. Täcker du potatislandet någon vecka med svart markduk före utsättning värms din jord snabbare. Med fiberduk över odlingen driver du ytterligare på utvecklingen. Dock trivs även bladmöglet i den fuktigare och varmare miljön under fiberduken om smittan redan finns där. Odla med breda radavstånd för luftiga bestånd, vattna inte på blasten, kupa som vanligt och ta upp potatisen i torr väderlek.
Och fortsätt med ditt växelbruk, det finns bara fördelar med det. Bra, tidiga sorter, som även går att lagra, är t ex ’Rocket’ och ’Minerva’.

Lise-Lotte Björkman, Hemträdgården nr 4 2011