Radon, tas det upp av växterna?

Fråga: Jag är på gång att köpa en gammal Bergsmansgård i Noratrakten som fritidshus. Den ligger i ett högriskområde ur markradonsynpunkt. När det gäller huset verkar det gå att vädra bort radonet. Men självklart vill jag ju odla grönsaker, frukt och bär på den 7 000 kvadratmeter stora tomten. Finns det någon risk för att växternas ätliga delar tar upp radon så att man får det i sig? Naturvetaren i mig är nyfiken. Detsamma gäller närheten till flygplatser. Om man odlar där, kan det lagras föroreningar i köksväxterna? Att ha koll på utsläppen vid start och landning tycker jag är en viktig hållbarhetsfråga. Det vore spännande att få veta mer om dessa frågor?

Svar: Först frågan om radon. Radon är ett grundämne, en radioaktiv ädelgas, med kemiska beteckningen Rn och atomnummer 86 i periodiska systemet. I egenskap av gas kan den lätt vädras ut från t ex hus placerade på rullstensåsar eller annan radonrik mark. Hus kan även vara byggda av s k blåbetong som innehåller radon, men det tar vi inte upp här. Kirlna Skeppström på Strålsäkerhetsmyndigheten svarar så här: – Det finns inte så många studier om sambandet mellan höga halter av naturligt förekommande radionuklider (bl a från radon) i marken och halter av dessa radionuklider i växter som odlats på marken. Själva radonet som är en gas är inte problemet, radon sönderfaller inom fyra dagar. Vad som eventuellt kan ansamlas i växterna är de långlivade dotterprodukterna av radon (som bly-210 och polonium-210) samt även uran och radium. Upptaget av dessa ämnen beror på flera faktorer och processer som sker i marken samt vilken typ av vegetation det handlar om. Slutsatserna från de få befintliga studierna pekar inte på någon hälsorisk om man konsumerar grönsaker och frukter som odlats på radonrik mark. Vi får hoppas att frågeställaren känner sig trygg i sitt odlande med det svaret.

Flygutsläpp Och flyget då? Ja, som boende i närheten av våra flygplatser kan man ju fundera kring avgaser, flygbränsle som dumpas m m. Lena Wennberg, hållbarhetschef på statligt ägda koncernen Swedavia svarar: – Swedavia äger, driver och utvecklar elva flygplatser i Sverige, inklusive Stockholm Arlanda Airport, Bromma Stockholm Airport, Göteborg Landvetter Airport samt Malmö Airport. En flygplats är enligt svensk lag klassad som miljöfarlig verksamhet. Detta innebär krav på att kontinuerligt mäta och följa upp halter av luftföroreningar samt halter i omgivande mark och vatten kring flygplatserna. Dessutom ställs krav på att sätta in skyddsåtgärder. Vid flygplatser, där till exempel formiat (salt av myrsyra) och glykol används som halkbekämpning och halterna av dessa är höga, tas dagvatten omhand i lokala reningsanläggningar där ämnena bryts ner innan vattnet rinner ut i naturen. Vid förbränning av flygbränsle bildas koldioxid som är en växthusgas. Flyget bidrar därmed liksom många andra transportslag och aktiviteter till växthuseffekten. Dessutom släpper flygplansmotorer ut mindre mängder kväveoxid och vattenånga. Dessa antas ha en klimatpåverkande effekt då de släpps ut på hög höjd. Bränslet i flygplan liknar i stort bilbränsle i sin sammansättning varför luftkvaliteten kring flygplatser är lika beroende av närliggande vägar och annan typ av verksamhet. Luftföroreningar sprids beroende på vindriktning, vindhastighet och temperatur och är därför svåra att definitivt avgöra var de kommer ifrån. Dock mäts halter av kvävedioxid och flyktiga organiska kolväten kring flygplatserna och kontrolleras så att de ligger under de gällande gränsvärdena. Mycket sällan sker bränsledumpningar vid akuta nödsituationer. Särskilda regler finns kring var på en flygväg bränsledumpning får ske. Men då dumpningen sker på en flyghöjd som är lägst 6 000 fot (1 850 m) och helst över hav så hinner bränslet förångas innan det når marken. På Malmö Airport kontrollerar man luftkvaliteten runt flygplatsen med hjälp av en biodling. Honungsbin anses vara bra indikatorer på om det finns kemiska föroreningar i miljön och i honungen kan föroreningarna analyseras. Malmö Airport låter årligen analysera honung för att säkerställa att den håller livsmedelskvalitet. Runt många flygplatser förekommer lantbruk och det finns ingenting som säger att flyget är farligare för köksväxterna än vad till exempel vägtrafik är i dagens samhälle. Ja, det var Odlingsfrågans djupdykning i några miljöfrågor för fritidsodlare, både sådana som finns naturligt och de som vi människor skapat.

Ann-Catrin Thor, Hemträdgården nr 6 2012

Fritidsodlarna (FOR) förespråkar och sprider kunskap om hållbar odling och arbetar för minskad användning av växtskyddsmedel. I Sverige finns 2,5 miljoner trädgårdar och mer än 50 000 kolonilotter. 2014 omsatte fritidsodlingen 15 miljarder och totalt motsvarar trädgårdarna en yta lika stor som hela Blekinge.

Frågor och svar inom samma kategori

Andra frågor och svar