Paklobutrazol

Krukväxter med Paklobutrazol.
Undvik att kompostera dessa växter! Det rådet fick vi konsumenter av Kemikalieinspektionens Agneta Westerberg i en intervju i radioprogrammet Odla med P1 i våras. Det gäller krukväxter som behandlats med tillväxthämmande ämnet paklobutrazol. Om växterna hamnar i komposten går det inte att odla grönsaker som tomat och gurka i kompostjorden. Dessutom är det är omöjligt att veta vilka krukväxter som innehåller ämnet eftersom märkning saknas.

Vad är retarderingsmedel?
Retarderingsmedel används inom växthusproduktion av krukväxter. Det är kemiska medel som påverkar växternas sträckningstillväxt. De används för att plantorna ska bli knubbigare, lättare att transportera och hålla sig fina längre på butikernas hyllor.

Hur länge har retarderingsmedel funnits?
I Sverige har kemiska retarderingsmedel använts inom krukväxtproduktion sen 1960-talet.

Varför är frågan aktuell nu?
I år blev en ny substans tillåten som retarderingsmedel som tidigare inte har använts inom svensk odling. Substansen heter paklobutrazol är det aktiva ämnet i två produkter finns på marknaden; Bonzi från Syngenta och Pirouette från Agrochemicals Ltd. Problemet är att paklobutrazol är verksamt under så lång tid att när du lägger det i komposten och sedan använder kompostjorden i dina odlingar, så kan det alltså vara omöjligt att odla vissa grönsaker. Tomat och gurka är till exempel mycket känsliga för detta ämne.

I Bonzis produktbladet ges följande råd under punkten 09 Omsådd efterföljande grödor; ”Jord och substrat (=torvprodukter; förf anmärkning) som varit i kontakt med medlet samt komposterade växtdelar från behandlade plantor får inte återanvändas för odling. Vissa grönsaksväxter är speciellt känsliga för Bonzi.”

Vad menas med endast tillåtet att använda på krukväxter? Bara blommor? Eller gäller det även fruktträd och bärbuskar?
Bonzi och Pirouette är endast tillåtna att använda på krukväxter och inte på växter som ger ätliga bär eller frukter. Det är vanligt att retarderingsmedel används på utplanteringsväxter (petunior, tagetes, femtungor etc) och pelargoner men även en del andra krukväxter såsom krysantemum och begonia.

Kan man räkna med att alla yrkesodlare använder medlet? Eller bara vissa?
Det är först i år (våren 2017) som paklobutrazol blivit tillåtet i Sverige. Det finns ett annat retarderingsmedel, Alar som fortfarande är godkänt i Sverige. Det har funnits sen 1960-talet och skulle tro att de allra flesta odlare väljer att fortsätta med Alar där det funkar. Alar håller inte sin effekt lika länge som Bonzi och det är troligen därför som det inte är lika riskabelt att lägga växter som behandlats med Alar på komposten som när Bonzi/Pirouette använts. Fram till 2016 fanns också medlet CCC (cycocel) som används som ståförkortningsmedel i spannmål men även till krukväxter speciellt pelargon och julstjärnor. Men det är inte längre tillåtet i krukväxtodling. Tanken är att Bonzi/Pirouette ska ersätta CCC.  Så hur många av de svenska odlarna som verkligen kommer använda de nya produkterna är svårt att säga. Säkert inte alla så länge Alar är tillåtet. Det går att få knubbiga utplanteringsväxter utan att använda kemiska retarderingsmedel t ex genom att styra klimatet och odla vid lägre temperaturer och vid hög ljusintensitet. Men då tar produktionen längre tid och kostar odlaren mer pengar.  Det är därför viktigt att vi konsumenter ställer krav på de svenska odlarna och klargör att vi inte vill köpa växter som är behandlade med kemiska retarderingsmedel.

För att vara helt säker på att slippa kemiska retarderingsmedel så får man försöka hitta ekologiska krukväxtodlare som inte använder några kemiska tillsatsmedel alls. Men det finns inte så många som odlar krukväxter ekologiskt i Sverige.  Det kan även vara bra prata med den lokala krukväxtodlare och höra om de använder kemiska retardering.

Krukväxterna och jorden ska inte läggas i komposten. Var ska man då göra av dem?
Släng krukväxterna i hushållssoporna.

Om man lägger materialet i komposten påverkas andra växter i odlingen. Kan man säga att ämnet är giftigt? Kan det vara negativt för vår hälsa?
Nej, ämnet ska inte vara giftigt för oss enligt Kemikalieinspektionen. Däremot påverkar det hormonbalansen hos växter och är tydligen persistent (dvs bryts inte ner så snabbt) under lång tid. Särskilt gurka och tomat kan vara känsliga för medlet och kan skadas via kompostjorden.

Har vi redan tidigare fått in det här ämnet i våra odlingar genom importerade växter?
Så är det säkert. Produkter med paklobutrazol har funnits på den europeiska marknaden (åtminstone i vissa länder) i minst 20 år. Krukväxter från till exempel Holland kan alltså ha varit behandlade med medlet, samtidigt så finns det också andra retarderingsmedel som har använts i Holland parallellt under denna tid.

Ulf Nilsson & Ulrica Otterling

FOR