Hem / Aktuellt / Vad gäller för invasiva främmande växter – kommer syren förbjudas?

 

Många fritidsodlare är fundersamma över vad som gäller för de invasiva främmande växterna som kan finnas i våra trädgårdar. Vilka växter gäller det och vilket ansvar har jag som privatperson och fritidsodlare? Det är inte så konstigt att det blir många frågor då det finns tre olika listor som diskuterats i media, EU-, den nationella- och riskklassificeringslistan. I dagsläget är det endast de växter som är upptagna på EU-listan som är reglerade enligt lag. I texten nedan försöker vi reda ut begreppen. 

Först till definitionen. Invasiva främmande arter (IAS) är arter som inte naturligt hör hemma i vår natur och som spridits med människans hjälp. Det gäller till exempel växter, fiskar, däggdjur och mossor. De är det största hotet mot den biologiska mångfalden näst efter förstörelse av habitat. I naturen kan de konkurrera ut inhemska arter och sprida sig över stora områden. I de nordiska länderna har vi de senaste decennierna till exempel kunnat följa parkslidens (Fallopia japonica) och blomsterlupinens (Lupinus polyphyllus) snabba utbredning. Växter som idag är mycket svåra och kostsamma att utrota. Den vanligaste spridningsvägen av invasiva främmande växter är via handel med trädgårdsväxter. Ibland beskrivs även våra vanliga ogräs som invasiva men detta är felaktigt då de är en naturlig del av vår inhemska flora.
För att minska de negativa effekterna med invasiva främmande arter så antogs EU-förordningen Om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter den 1 januari 2015. Till förordningen kopplades en förteckning över arter med unionsbetydelse som ska regleras i alla medlemsländer. Denna förteckning kallas ibland EU-listan och här återfinns ett tjugotal växter varav flertalet inte kan överleva den svenska vintern. De växter som är av intresse för våra breddgrader är jättebalsamin (Impatiens glandulifera), jätteloka (Heracleum mantegazzianum) skunkalla (Lysichiton americanus). För alla växter som finns på EU-listan gäller att det är förbjudet att byta, odla och transportera dessa. Den fullständiga EU-listan går att hitta på Naturvårdsverkets hemsida där finns även information om hur de bäst kan utrotas.
Däremot är inte de växter som det kanske har skrivits mest om i Sverige upptagna på EU-listan till exempel parkslide, blomsterlupin eller vresros (Rosa rugosa). Anledning till detta är att de anses vara så spridda i södra och mellersta Europa att det skulle bli allt för kostsamt att utrota dessa på EU-nivå. Men varje enskilt medlemsland kan skapa en egen nationell lista med arter som anses utgöra särskilt stort hot mot naturen. Detta arbete pågår för fullt hos Naturvårdsverket och Havs och Vattenmyndigheten som är ansvariga myndigheter. Prognosen är att den nationella listan tidigast kan vara klar inom två år. Det är rimligt att tro att parkslide och blomsterlupin, med tanke på den negativa inverkan de har på den vilda floran, kommer bli upptagna på denna lista. Men även om det inte är straffbart att odla dessa växter idag så finns det all anledning att göra en insats och rensa bort dessa från sin trädgård eller kolonilott redan nu. Bäst är att kolla med den lokala återvinningscentralen om vilka rutiner de har för att ta emot trädgårdsavfall bestående av invasiva växter.
Hur var det då med syren och påskliljorna? För att ytterligare komplicera så finns det även en så kallad riskklassificeringslista över växter som kan bli problematiska framöver. Det är ArtDatanken som fått i uppdrag av Naturvårdsverket att riskklassificera 1000 arter utifrån deras spridningsförmåga och ekologiska effekter. På denna lista återfinns bland annat syren, påskliljor och scilla. Riskklassificeringslistan kommer användas som kunskapsunderlag av myndigheterna när den nationella listan ska utformas. Där kommer det även tas hänsyn till andra faktorer, förutom de rent ekologiska, såsom kostnad för att bekämpa växterna, socioekonomiska konsekvenser med mera. Så jag bedömer risken att syren och påskliljor hamnar på den nationella listan framöver som väldigt små.

Texten är även publicerad i Koloniträdgården nr 4 2018
Ulf Nilsson, 2018-11-07

Jättebalsamin är ett växande problem inom hela EU. Foto: Ulf Nilsson
Blomsterlupin är vanlig i hela Sverige och kan hittas i många trädgårdar. Den är ännu inte reglerade enligt lag men kommer troligen hamna på den nationella listan framöver. Foto: Ulf Nilsson
 
 
 
%d bloggare gillar detta: