Fråga: Vi vill berika några av våra parker genom att plantera olika klätterväxter på en del större buskar och träd. Vad måste vi beakta och vilka klätterväxter är lämpliga för ändamålet?

Svar: I naturen lever de flesta klätterväxter som lianer i grenverket på träd och buskar. En del håller sig fast i ”värdväxten” med borst, taggar och törnen, t ex klätterrosor och sarsaparill. Andra slingrar sig kring värdväxtens grenar, som kaprifol, träddödare och akebia. Klematis håller sig fast med bladklängen. Murgröna, klätterhortensia och klätterbenved utvecklar häftrötter med vilka de växer in i barksprickor och fogar i murverk. Vin och vissa vildvinsarter håller sig fast med skottklängen. Rådhusvinet använder skottklängen som är försedda med häftskivor. Viktigt att beakta: Vid val av klätterväxter är det viktigt att de inte är så kraftigt växande att de kväver busken eller trädet. Många gånger är det en fördel att vänta med planteringen tills värdväxten blivit så stor att den kan ta emot en ”gäst”. Vill man plantera klätterväxter till gamla träd bör man plantera några meter från stammen, så att klätterväxterna får tillräckligt med ljus och inte lider för mycket av konkurrensen från trädet. I sådana fall måste man leda klätterväxten med hjälp av en lina upp i trädkronans perifera delar. Murgröna, klätterhortensia och andra skuggtåliga självklättrare kan man plantera direkt intill stammen av ett gammalt träd. De klarar konkurrensen från trädet och kommer efter relativ kort tid att växa upp i trädkronan. Slingerväxter som kaprifol, blåregn och särskilt träddödaren bör man undvika att plantera i värdefulla träd. Genom att de lägger sina skott i en spiral runt värdträdens stammar kan de deformera dessa kraftigt och i visa fall strypa trädet. Klätterväxter skadar i övrigt inte sina värdträd så länge de inte växer över deras lövbärande grenar och därmed försvårar eller eliminerar fotosyntesen. I sådana situationer måste man genom beskärning hålla klätterväxten tillbaka. Lämpliga klätterväxter: Eftersom alla klätterväxter för det mesta lever i träd kan alla komma till användning. Storblommiga klematis är relativt svagväxande och lämpar sig för större buskar och mindre prydnadsträd. Bergklematis, skogsklematis och italiensk klematis är starkväxande och bör enbart planteras i stora träd. Vill man av ekologiska skäl förvandla förbrukade träd till högstubbar är det en bra idé att plantera självklättrare som murgröna, rådhusvin eller klätterhortensia intill högstubben och låta dem växa över resten av trädet. Detta ger med tiden många boplatser och skydd för fåglar och andra djur. Klaus Vollbrecht, Movium Direkt nr 5, 2004

Eva Wirén, Hemträdgården nr 6 2005