Nivåskillnader

Fråga: Det blir vanligare med tomter med svåra nivåskillnader. Hur kan man lösa det?

Svar: Vi trädgårdsrådgivare försöker slå knut på oss själva när det gäller att föreslå bra släntvegetation. Personligen tycker jag att terrassering är ofrånkomligt om man har en kraftigt sluttande tomt – för att man på ett enkelt sätt ska få någon glädje av sin tomt, slippa skötselproblem och få plana ytor för lek och odling. Kostnaden för att terrassera en tomt är inte försumbar – den bör redan från början läggas in i nybyggnadskalkylen. Stödmurar blir en vacker genomtänkt del av trädgården. Vackrast är murar av natursten, s k kallmurar som läggs utan murbruk. De kostar också mest och kräver stor hantverksskicklighet vid utförandet. Oftast används sprängsten av granit i ett jättepussel för att få till stödmuren. Murade stödmurar, bruksmur, av natursten finns i massor av varianter och vanliga stenmaterial är granit, skiffer och sandsten. Här krävs en rejäl och bra grund så muren inte fryser sönder under vintern. Oftast är det vettigt att ta hjälp av en kunnig anläggare för denna typ av murar. L-Stöd det smarta självlåsande L-et är en bra variant för att terrassera där trycket från jordmassorna kan antas bli stort. Betongen armeras och kan bekläs på utsidan med natursten, tegel eller målas för att ge ett vackrare intryck. Betongsten har blivit omåttligt populärt och här finns en mängd olika mursystem att välja bland, liksom flera sätt för att hindra att de välter, t ex glasfiberstavar och geonät in i slänten mellan murstensvarven. Dessa murstenar är efterföljare till knäckstenen som det byggdes otaliga stödmurar av på 1960–1970talen i Sverige. Fördelen med dagens betongstensstödmurar är att man kan bygga höga, stabila murar med de flesta mursystemen, vilket ofta behövs på dagens nya tomter. Trolla bort höjdskillnaden så långt ut från huskroppen som möjligt är ofta naturligast och även vackrast så att man får plan mark kring tomtens huskroppar. Tänk på fallrisken vid anläggandet av terrasser!

Ann-Catrin Thor, Hemträdgården nr 4 2010

Fritidsodlarna (FOR) förespråkar och sprider kunskap om hållbar odling och arbetar för minskad användning av växtskyddsmedel. I Sverige finns 2,5 miljoner trädgårdar och mer än 50 000 kolonilotter. 2014 omsatte fritidsodlingen 15 miljarder och totalt motsvarar trädgårdarna en yta lika stor som hela Blekinge.

Frågor och svar inom samma kategori

Andra frågor och svar