Mer än 5 miljoner svenskar har tillgång till trädgård och möjlighet att odla. Den totala trädgårdsytan i Sverige har uppskattats till 320 000 hektar (Björkman, 2012) och det ekonomiska värdet för inköp av produkter för trädgården beräknas till minst 14,8 miljoner kronor för år 2014 (Eklund et al. 2017).Många av trädgårdarna ligger i tätortsområden och kan bidra till att stärka den biologiska mångfalden. Särskilt uppmärksammade är deras positiva inverkan på pollinerande insekter (Sannegård et al. 2011).

Men all form av odling, oavsett om det är storskalig yrkesodling eller småskalig fritidsodling, har någon form av påverkan på miljön. Även om fritidsodlingen är mindre intensiv så inverkar den negativt genom sin vattenförbrukning, förlust av naturliga habitat när trädgårdar anläggs och utsläpp av föroreningar såsom mikroplaster, växthusgaser, näringsämnen som kan bidra till övergödning samt kemiska växtskyddsmedel.

Fritidsodlarna är således en stor konsumentgrupp vars val av trädgårdsprodukter och odlingsmetodik inverkar på möjligheterna att uppfylla olika nationella miljökvalitetsmål som god bebyggd miljö, giftfri miljö, begränsad klimatpåverkan och levande sjöar och vattendrag.

Trots det stora intresset för trädgård och det stora antalet fritidsodlare så saknas det aktuell och tillförlitlig statistik över vilka miljöbelastande produkter som väljs och utifrån vilka grunder, hur ofta de används och hur lång produkternas livstid är i våra trädgårdar. Som ett delmoment i projektet ingår därför en enkätundersökning till fritidsodlare där dessa frågor undersökts för att få en bättre bild av våra trädgårdars miljöpåverkan.

Här kan du ladda ner rapporten av enkätstudien:
Grönare Trädgård enkätstudie 2020